Livet känns rätt bra nu faktiskt. Känner mig mycket gladare och stabilare. Som att inget kan få mig omkull igen. Det känns bra att gå till jobbet, jag har ingen panik över att jag inte har några pengar att röra mig med den här månaden (bokat resa till Alanya = ganska dyrt), det känns bra med Joonas och jag är inte på dåligt humör. Nu är jag bara trött. Fattar inte varför? Sov ju megabra bredvid finnen och under duntäcke och allt. Kanske kommer tröttheten ikapp mig från de fem arbetsdagarna?
Annars då, ska väl försöka gå ner i vikt. som vanligt? Helt ärligt så orkar jag inte tänka på det just nu. Har inte råd att tänka på det just nu. Nu ska jag leva fattigt en månad så då blir det havregrynsgröt och knäckebröd (har fått tips från Bettan).
Imorgon fyller Joonas 25 år. Gammalt. Snart tretti. Tamme fan. Och snart fyller jag år, rättare sagt på lördag. Blir inte lika gammal, bara 22. Ganska ungt. Jag har köpt presenter till J för 1700 spänn. Ja, du läste rätt. Ska lämna tillbaka mer än hälften idag. Känns liksom sådär att ge bort mer saker och pengar än vad jag har att röra mig med denna månad! Ska lämna tillbaka ett par jeansleggins också i stl 36, har alltid 36 på dem men NÄ, fick inte över dem över röva... Kul. Men det skiter jag i. Är nöjd så länge jag slipper ha tjockisstorlekar.
Heippa!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar