Well whatever. Ny arbetsvecka. Skräckblandad förtjusning, fem dagar i rad. Kan tyckas som en normal vecka men en annan blir slut. Fyra dagar i rad är lagom ju.
Känner mig lite gladare tror jag, eller så förtränger jag. Vet inte ens skillnaden längre. Ska inte analysera det så mycket sa mamma, så ja. Jag låter väl bli då.
Helgen var ganska bra trots ångest över vinpimplandet. Lite ångest över vad lilla fröken ställde till med också. Äh. Förresten. Orkar inte ha det. Har sovit pissdåligt hela helgen i alla fall, och sov pissdåligt i natt fast Tess inte ens är hemma.
Ikväll ska jag börja träna, har ju fan varit sjuk i tre veckor nu, dags att bli friskus och komma igång igen. Konstigt förresten, det ser ut som att jag gått ner lite i vikt när jag tittar på fettvalkarna på ryggen. Hoppas. Kanske var en illusion. Hoppas inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar