Läste i min dagbok, kunde inte låta bli att titta vad jag skrev förra året. Fick seriöst ångest när jag läste om sommaren. Hela tiden ledsen, hela tiden ångest, hela tiden bråk. "Blev full och bortvald" hade jag skrivit om en kväll. Fyfan vilken ångest. Kan ha varit bland det värsta jag varit med om. Vill inte vara med om något liknande igen. Ibland (eller jävligt ofta) undrar jag varför jag i regel bara kommer ihåg allt dåligt. Den kvällen minns jag så jävla bra liksom midsommar o alla andra skräckdagar och nätter. Kanske för att det inte var så mycket fint att komma ihåg. Jag är ju så skadad också, skrev ju hjärtan o uteslöt 90% av dagarna hur jävla piss allt kändes och var, för lura sig själv kan man alltid göra tänkte väl jag.
Satt och log för mig själv när jag började komma mot slutet av augusti, det var bra fint då. Jag vet inte om det var på låtsas men jag gillade det. Ingen idé att ångra massor egentligen, även fast jag gör det innerst inne. Jag hade roligt i alla fall, men jag är ledsen för alla hjärtan jag krossat. Eller är det så många ens? Haha... Många hjärtan krossade jag nog i smyg, shit vilken jävla fitta jag var egentligen hahahaha... Jag bara skrattar jag. Men nu har jag gjort det och nu kanske jag vill vara lite vuxen. Tror jag? Eller? Ja, jag vet inte jag. Är inte särskilt supsugen heller.
Jag längtar till sommaren så man kan gå runt i kortbraller och tisha på kvällen, sitta och ta en cigg på en klippa och dricka en cider eller fyra, eller sitta och halsa ur en flaska rosé... Åh Öregrund, I miss you. Ska hänga i Öregrund hela sommaren! Kommer vara kung.
Det här är inte Öregrund dock men likväl finaste Hållnäshavet... Inte förra sommaren heller utan förrförra men vafan, jag har samma bikini på mig och var lika snygg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar