Önskar er all (o)lycka

Jahaja. De är ihop, ja. Ja, det kunde man väl tro. Det rör mig inte så mycket egentligen? Stör mig lite bara. Som jag alltid tycks störa mig när personer i min familj/mina gamla kompisar blir ihop med mina ex. Varför bryr jag mig när jag dumpat båda? Ja, säg det. Först den ena med min kusin och sen den andra med ett fruntimmer som jag och min idiot till pojkvän umgicks med förra sommaren.

Har tänkt på det här och har tänkt att jag fan inte ska skriva någonting för jag BRYR mig egentligen inte...

Men, det här måste jag få kappra ner.

Jag hoppas nu innerligt att Ida inte skriker och gråter så högt så grannen kommer ner och frågar om hon ska ringa polisen. Jag hoppas hon inte behöver känna sig rädd att prata med människor, rädd att sminka sig, rädd att dricka alkohol, rädd att åka utanför orten, rädd att se glad ut på bild. Jag hoppas inte han sparkar sönder hennes toalett, jag önskar att hon slipper se de vansinniga, svarta ögonen och höra de elaka orden. Jag önskar av hela mitt hjärta att du inte tänker eller kommer tänka på självmord varje dag, Ida. Jag hoppas du inte kommer skada dig själv.

Jag tycker inte han är värd någon i hela världen, jag önskar HAN kunde tagit livet av sig. I mig har jag 100 kilo hat som jag önskar HAN istället fick gå att bära på. Jag skulle gärna sett att du hade sjunkit i Estonia (hårda bud) den jävel. Jag vet också att det inte gynnar mig överhuvudtaget egentligen att önska någon olycka... Därför hoppas jag att ni två får det fantastiskt underbart tillsammans. Jag har det underbart utan dig.    / Fridens liljor.